Vi är mitt uppe i en ganska tuff jobbvecka där svåra beslut fattas och ska redovisas för familjerna vi jobbar med. För nya läsare kan jag meddela att jag jobbar med familjer med antisocialt beteende och att jag är socionom, utbildad i Sverige. Var halvt slut när jag kom hem sent igår kväll och det blir inte lättare när man inte kan prata av sig om jobbet med sin partner hemma, vilket man ju inte kan (eller ska kunna, såklart) i vår bransch. Blev dock en diskussion i allmänna termer om jobbet och att jobba utan att se direkt resultat. Inom många yrken ser man hela tiden (inbillar jag mig i alla fall, håller ni som jobbar med annat med mig?) ett resultat och man ser hur det man gör ger effekt. Det kan man inte alltid säga om socialt arbete / social omsorg och ibland blir det tungt. Men vi peppar varandra mycket inom teamet och har fantastiskt management runtom som hejjar på och tar hand om alla fundering – och de vet när de behövs!
Blir en ganska lat kväll idag, snart dags att värma lite pizzaslicar och göra lite olika sallader till. På mitt tesco utanför kontoret har dom varje dag en liten fyndhörna med saker som har utgångsdatum om några dagar och där hittade jag idag ekologiska jordgubbssmoothiesar för 3 svenska kronor stycket så en sån kommer det nog slinka ner lite senare.
På tal om priset, tre svenska kronor.. när jag handlar mat här så räknar jag heeela tiden om alla priser till svenska kronor innan jag köper nåt, undrar hur länge man kommer hålla på så? :)
Hoppas ni alla har sköna tisdagar där ni är!
6 kommentarer:
Jag tycker du är duktig och har lyckats bra i livet. Både med familj och jobb. Kommer det syskon till Gustav snart? :D
Kan förstå att det ibland blir motigt när man inte ser resultatet inom någorlunda nära framtid, och ibland kanske inte alls. Jag antar att man får lära sig tänka i helt andra banor. Det är i alla fall skönt att veta att sådana som du finns, världen skulle må bra av fler som du.
Haha, jag tror att man alltid tänker om priset till svenska kronor. Annars blir det lätt Kalle Anka-pengar och man får glädjefnatt när det BARA kostar xxx.
Ja jag kan tanka mig att det maste vara valdigt tufft att inte alltid se ett resultat av sitt jobb! Men det later som ett valdigt arofyllt jobb! Jag ser ju direkta resultat av mitt jobb eftersom jag ar ekonom men det raddar ju inte livet pa folk direkt...
Appropa det dar med att rakna om allt till Svenska kronor sa gor jag fortfarande det. Efter 9 ar i UK! Men skillnaden ar att nu for tiden haller jag aven pa att rakna om allt till pund nar jag ar hemma i Sverige. Det blir en himla massa raknande...
Ja du, det är svårt ibland när man bara vill skrika ut vad so hänt på jobbet men inte får av sekretess!! *usch*
Skönt att ni har så bra teamkänsla och bra chef som stöttar, det kan jag sakna på mitt jobb, där mkt är kaos just nu.
Jag tycker det verkar som det finns så mycket ny (för mig) spännande mat hos er jämfört med Sverige. Stämmer det?
Hej!
Jag hamnade har av en ren slump.
Jag jobbar sjalv som ungdomsradgivare/stodarbetare i England och kanner igen frustrationen vad galler resultat. Vet inte om det ar lika inom sociala omsorgen (antar det), men vi bedoms mycket pa resultat och "positive outcomes", vilket inte alltid ar sa latt nar man jobbar med unga manniskor med kaotiska liv!
Jag har bott har i 8 ar och slutade rakna pa svenska inom nagot ar bara, men det dar ar nog ratt individuuellt. Sjalv har jag tappat uppfattningen om svenska pengar och sakerligen har inflationen paverkat den svenska ekonomin sedan jag bodde dar, for en tia verkar inte racka sa varst langt nufortiden.
Förstår att det måste vara tungt med ett sådant jobb ibland. Jag är totalimponerad av er som gör den typen av jobb!
Och pengarna; jo men visst räknar jag också om lite då och då, efter 7 år, men oftast är det för att kunna "förklara" prisr för andra. I Sverige räknar jag också, precis som Millan skriver. ;-)
Skicka en kommentar