fredag, mars 16, 2007

Soool och mammasanningar!

Sitter och bländas av solen och det är en bra känsla det! Tupperwarepartyt var så himla mysigt att jag gick med på att ha ett här om någon vecka, det är kors i taket men varför inte! ;) Har bjudit hit lite folk och fortsätter bjuda så blir det nog ett glatt gäng som kommer på shopping! De sakerna man får som tack för att man är "värdinna" (bara det ordet är värt allt) är värt det!

Har just ätit frukost och sen gick mannen till skolan. Gussi lever vildliv med pappans skolmappar nu och det är skönt han slipper se det! :) Ska snart hooka upp med Linda och Katrine med sina barn och gå till musikleken i kyrkan, veckans höjdpunkt tycker vi alla! Där träffas alla vi mammakompisar här och sjunger roliga saker och fikar och babblar.

Tänk vad mycket man gör och får för sig när man har barn, det måste vara hormonerna! Inte för att det är konstiga saker och inte just bara de nämnda sakerna utan man blir helt flipprig och skojjig! Idag blev frukosten framdukat på golvet framför TV´n och igår gick vi sakletarrunda i skogen - allt för lite vardagligt äventyr! Måste passa på att säga en sak till alla barnlösa som läser bloggar om hur joooooobbigt med är med barn, att de aldrig sitter stilla och aldrig låter en äta ifred. Ofta säger ni att det är befriande med någon som vågar säga som det är och som inte hycklar och hävdar att det är så hiiimla mysigt hela tiden.. MEN!! Det finns INTE EN DAG UNDER MIN MAMMALEDIGHET som jag tyckt det varit jobbigt att vara med Gustav! Jag njuter så mycket att jag letar "jobbahemifrånjobb" och söker kurser för att dra ut på detta. Det är inte den absoluta sanningen att det är jobbigt och kladdigt och tröttsamt att vara hemma, inte för alla! Ofta skrivs det om detta i böcker och bloggar och tidningar, att så få vågar erkänna att det är jobbigt, men för alla är det inte så! Därmed inte sagt att vi älskar våra barn mer än "klagisarna" (sagt med all kärlek) men man upplever helt klart det olika och kan bättre / sämre hantera sömnbrist och tålamodstestande små vilddjur. Dessutom en liten realitycheck till vuxna som verkar varit totalt oförberedda på vad föräldralivet innebär.. Vet inte exakt vart jag vill komma (för att inte såra någon) men tänk på att mycket av mammagnället kommer från mammor som i övrigt gnäller på det mesta annat också... Kanske en fråga om grundinställning?

3 kommentarer:

It´s all about me sa...

SKönt att det finns hopp! :) Det beror nog också mycket på hur friskt ens barn är osv, och ens relation med pappan. Hoppas man får samma inställnings som du den dagen (om) det blir aktuellt!!!

Anonym sa...

Tror du kom väldigt nära sanningen i ditt funderande där... :) Att det hänger ihop med ens inställning till livet i övrigt hur man uppfattar det här med gnälliga småbarn.
Jag hade inte velat vara hemma på heltid längre, men att ha det som nu, plugga hemifrån och jobba halvtid är verkligen idealiskt för mig. :) Titta gärna in i bloggen (hojta till för password) :)

Anonym sa...

Kul att du hittade till min scrapblogg! :-)

Håller med dig om mammalivet! Även om jag faktiskt fnissar igenkännande åt vissa böcker/bloggar som tar upp just det kaotiska med föräldralivet också, och jag kan känna igen mig i gnället. Vi har det kaotiskt emellanåt, men ändå så fantastiskt underbart! Vi väntar ju till och med vår tredje trollunge nu, så vi älskar helt klart våra barn och vårat tokiga småbarnsliv :-)