måndag, april 05, 2010

Om språk

Ganska plötsligt har Gustav blivit jätteroad av att prata svenska - vilket glädjer mig! Tidigare har han varit ganska nöjd med att satsa på sin engelska (som är hans starkaste språk) och med att förstå allt och prata litegrann av både svenskan och swahilin. Och så läser han ju franska på förskolan som ännu en bonus. Plötsligt är det dock så himla kul att svengelska fram att "jag mycket hungrig" och "jag tycka vi ska titta TV nu mummy". Spännande utveckling och det är bara med mig han pratar så, han verkar veta att svenska inte är pappas språk. Min vardag här är på engelska och jag och M har alltid pratat mest engelska med varandra och av bara farten pratar vi alla ibland engelska. Men, jag kämpar med att komma ihåg att prata bara svenska och det är kanske det som ger utdelning, det verkar så..? Det är så viktigt att han kan svenskan och är trygg också i den.

På tal om att prata måste jag berätta om en söt händelse från helgen. Min pappa hade stort gille hemma i Älmhult då det snart är hans födelsedag (vilket ju OSÖKT får mig att tänka på att jag fyller år nästa torsdag..). Kalasgästerna ringde till Gustav på Skypen med webkameran igång och Gustav kunde förfärad konstatera att mormor och morfar hade kalas - utan att ha bjudit honom!
Pappa bad mig idag förklara för Gustav att han ju visst var bjuden med att avståndet var för långt denna gång. Jag kan meddela att hälsningen är framförd och att han verkar acceptera detta! Detta baaaaarn!

14 kommentarer:

Helena (Citronodlingen) sa...

Men vilken morfar, ha fest utan Gustav??? ;o)

Katarina på Filippinerna sa...

Hmm, viken besvikelse morfar har kalas och inte Gustav får komma...

Härligt att han tog det bra ändå!

Ha en bra dag!

Johanna Siljehagen sa...

vad hàrligt att han har alla dessa spràk. det kommer han ha nytta av i framtiden. hàrligt. hoppas han nappar svenskan snart...ialf lite.

Annika sa...

barn är otroliga, de fångar verkligen upp språken. Vilken gåva!!
Kram!

Ewa sa...

Det är verkligen en gåva att få med sig flera språk tidigt. Det är i vardagen som språket "blir till" och provas och används. Gustav har kanske kommit på och hör att han kan ett språk som inte hans kompisar kan :)? Han vill prova det, smaka på det. Bättre kan det ju inte vara. Enligt en bok jag har läst av Hugo Lagerqranz så kan barn lära sig upp till 8 språk under gynnsamma förhållanden. Det är lite annat det än det /jag lärde mig förr i världen ;)/
Kramar i massor
Ewa

Ewa sa...

Hm..Hugo heter Lagercrantz inget annat :)

Susanna sa...

http://www.hejaabbe.com/2010/04/antligen.html

Say no more! :)

Taina sa...

Barn är fantastiska. Vi tycker att lilla Liisas engelska är ju klockren nu. Hon har ingen extrahjälp i skolan längre. Men vad vi märker är hennes svenska som blivit betydligt sämre! Hjääälp! Jag pratar bara svenska med henne, så även storasyster här hemma. Maken blandar och jag vet inte varför. Men det gäller att hålla i för de har verkligen nytta av språk!.

Tur att G kunde acceptera förklaringen med avståndet...hihi.

Kram

Marianne sa...

Jag skulle aldrig ha kalas utan att bjuda Gustav! Never!

Kan Sverigeresan ha fått honom att förstå att det är viktigt med svenskan för att han ska kunna prata ordentligt med alla i Sverige?

Kram!

Vicky sa...

Det är så häftigt med barn och språk och hur de helt naturligt fixar flera språk parallellt. Och att varje barn har sitt eget sätt att hantera flerspråkigheten.
Coooolt :)

Anna, Fair and True sa...

Vad kul med svenskan!

Freedomtravel sa...

Fantastiskt att få chansen att lära sig så många språk! Många barn verkar ju faktiskt klara att lära sig ganska många, bara de känner sig motiverade och ser att de har behov av det.
Men kanske är det svårt att veta när det blir för mycket? Vi hade indiska grannar förut som pratade olika indiska språk, engelska med varandra och så svenska i samhället förstås. De valde att lära barnet Hindi (mammans språk), engelska och svenska, men hoppade över pappans indiska minoritetsspråk...
Man kan ju kanske förstå valet, men det skulle ändå kännas svårt att välja bort den ena förälderns språk tycker jag...

Trillingnöten sa...

Det är så kul när de börjar prata :) Min dotter pratar också svenska och engelska, men ja, lite så där...förstår mest och härmar och kommer med meningar. Det blir en annan dynamik i familjen:)

Emmama sa...

Helena: Precis! Och utan MIG! Dåligt! :) Kram!

Katarina: Han hade själv roliga planer så det verkar ha accepterats ja.. :) Kram!

Johanna: Precis. Vi hoppas ju kunna flytta till Sverige om nåt år och då är det ju viktigt att han kan svenska för skolan osv. Kram!

Annika: Precis! Otroligt.. Kram!

Ewa: Kan absolut vara så. Det är "hans grej" liksom.. Spännande. Tack för spännande tips och ditt mail, svarar snart! Kram!

Susanna: Olala!! Kram!

Taina: Vad DUKTIG hon är, det är bra jobbat! Och bra av dig att inte råka blanda... Kram!

Marianne: Dig är det ordning med! Kan mycket väl ha varit så ja.. Spännande är det i alla fall. Kram!

Vicky: Verkligen! Våra små genier.. :) Kram!

Anna: Riktigt kul! :) Kram!

Freedomtravel: Ja det måste varit ett svårt val. Hoppas ändå han kunde lära barnet lite uttryck och andra delar av kulturen så kanske barnet själv skapar ett intresse och lär sig själv som vuxen. Välkommen hit! Kram!

Trillingnöten: Precis, en person till som har åsikter om saker och ting... Kram!