Lyssnar på Christer i P3 och blir för en gångs skull lite småprovocerad av innehållet som idag handlar om vad folk stör sig på med småbarnsföräldrar.. ;)
Vi som är såna käcka människor blir här trakasserade på bästa sändningstid! :D
Nädå, jag kan förstå att det är svårt att förstå sig på föräldralivet och det är väl som med alla andra grupper människor man retar sig på, att man retar sig på sånt man inte förstår - och man kan inte helt förstå förrän man själv är där. Detta gäller även inom gruppen föräldrar eftersom man ju är förälder på olika sätt, löser situationer olika osv. Få klagar väl på föräldrar så mycket som andra föräldrar...? "Konstigt namn, så heter hundar", "tråkigt namn, kunde de inte hittat på nåt annat", "herregud ska de flytta nu", "varför köpa en sån där vagn" och blablablablabla...
Barnlösa ringer idag in till Christer (som är Morgan idag fö) och retar sig på föräldrar som lämnar en middagsbjudning kl 22 eftersom barnet börjar bli trött och de som ringer in tycker det är konstigt. Visst, man kan lägga in ungen i sovrummet hos de man hälsar på, och det har jag gjort ibland, men det blir ofta hellhellhell när barnet sen ska väckas runt midnatt och tas hem. Tro inte att de flesta barn sover sig igenom de miljöombytena det innebär och sen på en gång somnar om i sin säng hemma. Att man inte kan göra den kopplingen gör väl dock att det är bra att dom inte har barn ännu.. ;)
Faktiskt tror jag också att hur man hanterar föräldralivet har mycket med hur man alltid varit att göra. Vissa människor är extremt omständiga redan från början och omständigheten blir värre när de får barn. Människor som lätt anpassar sig och har förmågan att snabbt komma på lösningar på "problem" som uppkommer påverkas mindre av att, så att säga, bli en till. Har en kompis med barn som innan hon kommer hem till någon berättar EXAKT vilken tid hon kommer komma och EXAKT vilken tid de kommer åka hem, varför inte komma när du är bjuden och åka hem när det sen passar, varför bestämma det en vecka innan? Det kanske är mitt i det roligaste på hela festen, barnet kanske sitter och leker jättefint och allt är bra. Det är detta som innebär att ha för mycket rutiner som gud förbjude inte får ruckas en millimeter på.. Vuxna måste kunna ta dagen som den kommer och lösa det som uppkommer när det uppkommer, inte många dagar innan. Jag är för rutiner (speciellt vad gäller sömn) men come on! :)
5 kommentarer:
Intressant ämne och det var synd att jag missade det i radio!
Håller med dej om att mycket blir hur man gör det och vad man har för inställning. Det mest intressanta är dock att det är folk som inte har barn som ringer in, tyder bara på en sak och det är som du skriver.. det man inte förstår sej på och har egen erfarenhet av retar man sej på. Kram
Är helt inne på din o Ankis linje..
Jag brukar oxå välja attåka hem runt 22-23 då Oliver blir trött. Skönt att skylla på honom ibland för ofta är JAG lika trött som ungen. :-D
Jag menar... de (som ordnar festen) kan ju sova till 12 följande dag om de så vill, jag måste räkna med att stiga upp vid 09 i vilket fall som helst.
Men som sagt... vet man inte vilken situation det är att ha barn så kan man kanske störa sig? vad vet jag...
Hos oss har vi löst det så att det är oftast kompisarna som kommer till oss, då kan de sitta till typ 24 (då jag börjar gäspa högljutt, haha..) och Oliver kan gå o lägga sig då han är van att göra det.
Har funkat prima för vår del.
De som inte orkar umgås med oss för att vi har barn så får väl strunta i oss då...
Låter som en bra lösning Sussie!
Anki, alla radioprogram kan du lyssna på igen på sr.se och sen klicka webradio! Går annars in på programmens egna sidor och välj arkivet! :)
jag har en kompis som bestämmer exakt när hon ska komma och när hon ska gå som inte har barn. en dag satt vi och förfestade och hade inte ens kommit iväg ut ännu när hon började fråga alla när vi planerade att åka hem från krogen. HAHA! jag hade inte ens börjat planera när vi skulle åka TILL krogen. kom bara att tänka på det nu och hur ledsamt jag tycker att det är när någon känner att hela livet måste gå punkt och pricka efter ett schema.
Jag är en väldigt flexibel mamma måste jag få säga när jag jämför med många andra. Barnen behöver inte ha mat precis då och sova precis då. Men samtidigt vill jag ha lite rutiner också för att barnen mår bra av det, men de mår inte dåligt av att man ruckar på det ibland. Sen undviker jag dock att ha med mig barnen på sena middagar o dyl då det oftast skapar mer problem än vad det är värt. Martin o jag väljer hellre då att försöka få barnvakt eller att en utav oss går. Men jag blir faktiskt lite arg när jag hör hur barnlösa totalt saknar förståelse för föräldrar och tex. tror att barn kan sova precis överallt när som helst. Som att de själva skulle kunna det? Men jag försöker trösta mig med att det beror på okunskap.
Skicka en kommentar