För ett tag sedan fick jag veta att det bland personer i en bekantskapskrets jag tidigare tillhört pratas endel om det oansvariga i att flytta så mycket (2 ggr) med ett litet barn som vi gjort. Man ska tänka igenom boende och sånt innan man skaffar barn och vill man resa så gör man väl det innan man skaffar barn, säger dom. Jojo, jag har spioner ute.. ;) Jag behöver verligen inte försvara våra flyttar inför människor som inte längre känner mig men tycker ändå detta är intressant att diskutera detta.
Vi älskade att bo i Sverige och ville bo i Sverige. Och kommer kanske bo i Sverige igen. Dock är världen inte så god att Mwanikis utbildning och hudfärg finner nån större acceptans på svenska arbetsmarknaden. Det kändes kört utan att ha kvalificerat sig i ett EU-land och vi flyttade hit, var tvungna att flytta hit och få det ordnat.
Jag är inte galen. Jag flyttar inte ifrån släkt och vänner med en ettåring för att det är kul. För det VAR det verkligen inte. Jag grät ungefär dygnet runt i en månad trots att jag var förhållandevis nära vad jag kände som hemma. Nu älskar jag livet här, jag saknar alla hemma så mycket men nu är vi här och trivs här.
Och dessutom. Jag tror att jag gör Gustav en jättetjänst när jag visar honom andra delar av världen än den han är född i. Jag är jättetacksam för att halva hans familj lever i Kenya och där lever ett liv som på vissa sätt skiljer sig från livet i Väst. Eller ja, mer än halva, han har typ 300 nära släktingar där! :) Jag tycker det är superviktigt att han, när han bli större, introduceras för mitt och Mwanikis jobb och de typen av människor vi jobbar med och jobbar för. Jag tror att detta kommer ge Gustav en referensram som är stor och som dessutom är öppen för olika sorters människor. Jag vill inte att Gustav ska vara rädd för någon typ av människor eller känna obehag när han möter människor som faller utanför normen.
5 kommentarer:
ointelligenta människor som inte har viktigare saker för sig,tyvär kommer det alltid finnas såna.
Men du har helt rätt och jag tror inte det skadar GG nånstans,,tvärtom,man kan aldrig få för mycket upplevelser eller kunskaper.PUNKT!
Tack göllis! :)
Det finns dolk som inte har ett liv och därför måste snacka skit om andra... :P
Stå på er.
äsch så dumt, de hade nog inget vettigare att prata om o då råkade du komma upp. Antagligen bara för att de inte har så interessanta liv själva. Gustav har superföräldrar och det är det som är viktigt!!!
eeeeeh! och då är det säkert oansvarigt att lämna ett destruktivt förhållande som jag gjort, också, och flyttat med min dotter. Vissa saker rår man inte på, och då gör man det bästa av situationen. Och genom att göra det bästa av situationen lär man sina barn att hitta lösningar och inte ge upp och ge efter för minsta lilla. DET är väl att skapa trygghet och en fast grund att stå på. Jag förstår att det inte kan ha varit den roligaste lösningen, men som du säger, nu var ni tvungna och ni har verkligen gjort något bra av det.
Massa kramar till dig, Emma!
Skicka en kommentar