Jadu, det ska gudarna veta att det gör ont.
http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2073182.ab
Jag håller verkligen med om att man måste förberedas bättre och det är sånt trams när förstagångsgravida säger att de ska föda natuuurligt, utan smärtlindring. Jag hade mycket gärna fått smärtlindring men hann inte eftersom det gick för snabbt och hade enligt min egna ödmjuka åsikt dubbelt ont eftersom det gick för snabbt + att jag var utan smärtlindring. Plus att jag hade ryggvärkar, som Petra T säger är värre än magvärkar! ;) Bekräääääfta min smärta! ;)
Det är extrema undantag med kvinnor som inte tycker det gör ont (speciellt de som inte fick smärtlindring men ändå inte hade ont) eller som tycker om smärtan på samma sätt som de tycker om smärtan av att tex tatuera sig.
En typisk förlossning gör ont och det är bara machodravel att på förhand, innan du vet hur det känns, bestämma att du inte vill ha smärtlindring. Finns väl ingen anledning (med de säkra smärtlindringar som finns) att inte göra en förlossning till en så positiv upplevelse som möjligt? Om man nu inte tycker om smärta men det verkar ju lite märkligt och brukar ju tyvärr ha sina anledningar.
1 kommentar:
Som förstagångsföderska skulle jag ha alla bedövningar som fanns var jag inställd på. Men det liksom blev inte så... jag var ju fullt öppen när jag kom in, och lustgas smakade helvete så jag klarade inte av det. Däremot testade jag akupunktur men det var mest obehagligt, så jag bad de ta bort det. Jag tycker man ska försöka vara öppen för förslag och försöka lita på förlossningspersonalen. Man är inte duktigare för att man föder utan bedövningar el andra hjälpmedel.
Med Mio så visste jag dock vad jag klarade men hade det kännts olidligt så hade jag fortfarande inte varit främmande för smärtlindring, men nu hade jag det "enkelt" och min bm var väldigt imponerad över att jag såg så opåverkad ut av smärtan. Men för det känner jag mig inte duktigare än de som använder sig av smärtlindring. Det finns ju där för att hjälpa och då tycker jag man ska passa på och använda det om behovet finns.
Sen tror jag precis som dig att såna snabba förlossningar gör mycket mycket ondare än de som drar ut lite på tiden. Jag har haft ganska snabbt öppningskede men sen har det tagit en del tid ändå så min kropp har nog hunnit med rätt bra. Fast ONT gör det ju absolut! Allt sätter sig i höfterna på mig... usch, usch!
Får vi fler barn så kommer jag fortfarande att ta förlossningen som den kommer och så även med smärtlindringen. Det går ändå inte att bestämma nåt i förväg... därför skrev jag inte ens förlossningsbrev med Mio. Helt menlöst tyckte jag... det var nog mkt för att det inte blev som jag tänkt mig under förlossningen med Neo och då är jag hellre öppen för förslag.
Skicka en kommentar