onsdag, mars 05, 2008

Johan spekulerar

JOHAN skickade en kommenter som var brilliant, mer sånt!

Har du funderat över det faktum att alla (t.o.m. du själv) refererar till
Hillary (förnamn) och Obama (efternamn)? Blir man inte lite mindre om man bara
är ett förnamn? Jag tror det är ganska vanligt att kvinnor blir kallade sitt
förnamn medan man använder efternamnet i större utsträckning när man refererar
till en man.

// Johan

För mig blir man inte alls mindre av att benämnas med förnamn, snarare mycket mer personlig och nära. Det är mycket möjligt att det är för att hon är kvinna som jag underförstått närmar mig henne på ett sätt som jag inte vågar (?) närma mig mannen.. Intressant!

Dessutom är namnet Clinton redan taget, det finns redan en! Samma med Carola, det kan ju ingen annan i kändisvärlden kalla sig längre.. :)

Jag hoppas alltså inte det är på grund av könskriget ;) som jag skriver Hillary respektive Obama men det kan jag aldrig garantera. Skulle det vara så bevisar det verkligen hur djupt patriarkatet påverkar också en medveten feminist!

Vad säger ni andra om detta? Och vad säger Johan vidare?

7 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant. Men jag upplever oxå att man säger efternamn till män och förnamn till kvinnor. Det gjorde iallafall jag och några till när vi jobbade administrativt.

Emmama sa...

Men varför tror du Foxy?

Anonym sa...

Jag tänker att när man t.ex. skriver en vetenskaplig text och refererar till någon så använder man efternamnet. Det skulle i princip vara helgerån att referera till Albert istället för Einstein. Vad jag menar är att referensen till ett efternamn ger ett betydligt mer seriöst intryck. Risken är att man , när man blir mer "personlig" tar bort seriositeten från den man refererar till.

En tanke som slår mig är att hos mannen är oftast efternamnet beständigt medan kvinnan traditionellt byter efternamn när hon gifter sig. Då blir ju hennes förnamn mer beständigt än efternamnet.

Kommer ni ihåg den första debatten mellan Reinfeldt och Mona? Hon blev vansinnig över att han kallade henne Mona och ansåg att han försökte förminska henne genom att göra så...

//Johan

Emmama sa...

Men frågan är om det inte är kvinnligt (vad nu det är, om det ens finns) att föredra den personliga personen, att rösta på den man känner sig bekväm vid att benämna med förnamn? Om jag går emot vad jag tror på och bestämmer att män och kvinnor tänker olika så är min uppfattning att kvinnor röstar på en person de tycker om och känner samhörighet med och män röstar på en person de ser upp till, en stark ledare.. kan det ligga nåt i det? Kanske är det därför som det inte ligger nåt förminskande för mig med att säga förnamn utan nästan tvärtom. Men att Sahlin (du ser, jag lär mig) tog illa upp är viktigt för hennes känsla är viktig. Jag önskar jag kom ihåg det så jag kunde kommentera det mer men har bott utomlands ett tag och har inte möjlighet att höra och se allt härifrån.

Om jag var politiker eller chef eller kung eller så så skulle jag personligen inte ta illa upp av att bli kallad Emma, jag skulle ta det som ett tecken på att människor känner sig nära mig, vilket är bra. Jag tror knappast ens jag skulle acceptera att bli Almkvistad..?

Hur som helst är din poäng viktig och som en annan skrivit här - hon benämnde också kvinnor vid förnamn istället för efternamn - men VARFÖR är det så, det vill jag diskutera mer! Är det att förminska verkligen? Är det inte för att vi känner en annan närhet till en kvinna som ofta (genom uppfostran mm) är mer personlig och prestigelös?

Att kvinnor ändrar namn är ett annat dilemma, att man ska bli fru X istället för den man alltid varit. Ta båda namnen är väl bäst egentligen. Dessutom springer vi runt med två ringar medan männen i bästa fall har en.. tala om att vara ringmärkta... Detta har jag försökt få upp till diskussion i nåt sammanhang men det tyckte massor av tjejer var att dra saker för långt. Vi är så många ggr våra värsta värsta fiender vi kvinnor...

Anonym sa...

Kanske är det så att kvinnor föredrar personliga relationer. Detta är mycket svårt att uttala sig om för mig som ju inte är kvinna.

Det som jag däremot kan konstatera är att män förefaller föredra en mer opersonlig variant. I exempelvis lumpen förekommer inga förnamn. Där är man ju i bästa fall bara ett efternamn och i vissa fall ett nummer. Det vi män anser vara normalt blir ju ofta norm i samhället och allt avvikande blir just avvikande.

//Johan

Anonym sa...

För det första vill jag säga att detta är en intressant och viktig diskussion. Jag tror ändå att vi måste våga se alla dessa fenomen som ett diskret och väl inbyggt förtryck. Det känns många gånger irriterande, därav säkert att många kvinnor tycker att man överdriver när man vill ta upp tex ringdiskussionen. Nu är det vår tur att förändra. Det är vår generation som ska skapa ett mer medvetet och jämställt samhälle.

För övrigt glädjer det mig oändligt att min käre make ger sig in i dessa viktiga diskussioner. go J!!!
Kram till Emma och G
// Sara hd

Emmama sa...

Det är en superviktig diskussion och det blir ännu mer intressant då tjejer tycker dessa tankar är att överdriva och dra på för stora växlar osv.. För vi är alla påverkade av underordningen, speciellt när vi tror oss inte aaaaalls vara det...