Mitt fredagstema blir lite försenat men jag vill visa dessa gänget som mitt "månadens fynd". Sköna tjejer och killar som Mwaniki lärt känna när han pluggade och som det var middag tillsammans med i närheten av gamla stan igår kväll.
När man ibland behöver en påminnelse om varför man är här, långt från alla nära och kära, är det UNDERBART att träffa människor som man direkt klickar med! Dessutom fick vi en räkgryta med bland annat chili och ingefära som jag hoppas få ett recept att dela med mig av snart! Jag tänker på den goda grytan heeela tiden. Och jag har aldrig ens tänkt på att ha räkor som bad för en gryta, dålig husmor, fyfy.
Andra fredagstemabloggare hittar du här!
Annika, Marianne, Desirée, Saltis, Anne, Petra, Millan, Victoria, Anki, Cecilia, Nilla, Simone, Anna, Lia, Leopardia, Miss Marie, Marina, Ingabritt, Strandmamman, Jemayá, Mia D, Lena, Mais oui, Erica, Mia och Jennie.
Betraktelser och kulturkrockar både från livet som utvandrad, från livet som mamma till G och inte minst från livet som sambo till en bananodlare... Välkommen!
lördag, januari 31, 2009
torsdag, januari 29, 2009
Trafficing
En moders ångest
Nattade Gustav och tyckte det var ordentligt irriterande att han låg och slog sitt huvud mot väggen. Oftast ganska irriterande när folk slår sitt huvud mot en vägg för uppmärksamhet. Fick till slut nog och sa ganska skarpt att han väl för Gods sake kan sluta göra så for han kommer göra sig illa. Inga problem.
Efter tio minuter hördes små snyftningar från sängen. Eller ja, ganska stooora och ni vet tillgjorda snyftningar. Frågade om han var ledsen.
- Yeeeeeeah.
- Why?
- You are shuoting.
- No I have not been shouting, have I? About what.
- About my head.
- Oooh, sorry. Jag var rädd att du skulle skada dig. Du vet att jag älskar dig.
- No.
- Jo.
- No. Then you would not shout.
Tryck in kniven I ett modershjärta och vrid om, gör det.
Efter tio minuter hördes små snyftningar från sängen. Eller ja, ganska stooora och ni vet tillgjorda snyftningar. Frågade om han var ledsen.
- Yeeeeeeah.
- Why?
- You are shuoting.
- No I have not been shouting, have I? About what.
- About my head.
- Oooh, sorry. Jag var rädd att du skulle skada dig. Du vet att jag älskar dig.
- No.
- Jo.
- No. Then you would not shout.
Tryck in kniven I ett modershjärta och vrid om, gör det.
onsdag, januari 28, 2009
Till "momo och mofa"
"You have to show momo mofa our socks, okeeeeey?"
"Okej!"
Fina va? Raggsockorna ("they are called pickupgoodlookingguys-socks" in Swedish, sa jag till mina kollegor idag - de tyckte det var jättekonstigt, märkligt) har min fina mormor gjort.
Och Gud vad jag är rolig. De skulle ju inte ha kul alls utan mig på kontoret. Vilken TUR de har. Får se hur jag skojjar till det imorgon. Kanske med en hatt eller så? Eller med ett nytt ljug.
Dagens lilla dilemma
Stort dilemma på jobbet. Ska vi käka rostade bagels med äggsallad, tomat och svartpeppar eller göra kycklingsallad med couscous? Eller ska vi helt strunta i att hålla ihop gruppen och äta olika saker.
Det är ju sånt här som är så svårt att bestämma ibland.
Men det lutar åt kycklingsalladen for Emma.
Och Heather skulle såklart krångla till det nu och säga att ju paj också är gott.
Nej, nu får jag springa över och handla!
Hoppas ni alla får trevliga luncher där ni är!
Det är ju sånt här som är så svårt att bestämma ibland.
Men det lutar åt kycklingsalladen for Emma.
Och Heather skulle såklart krångla till det nu och säga att ju paj också är gott.
Nej, nu får jag springa över och handla!
Hoppas ni alla får trevliga luncher där ni är!
tisdag, januari 27, 2009
Om mig och om hosta
Gustav har åkt på en förkylning. Han gnäller lite men är glad for att han får dricka hostmedicin. Han älskar sin hostmedicin. Jag gav honom kvällsdosen igår när han låg i soffan och tittade på film. Efter fem minuter kom han till mig i köket och hostade jättetillgjort och sa med ynkligaste rosten någonsin att han ville ha meeer.
- Nej, imorgon får du mer om du har hosta då också. Du kan få välling nu istället.
- But I haaaaaave a cooooough, host host.
Snart ska jag hem till lilla sjuklingen, det blir mysigt! Sen är det ju inte alls så att jag ska jobba vaken natt IGEN.
Nejnej, inte aaaaalls.
Himla skräp att jag är så snäll och uppoffrande. Puh puh.
- Nej, imorgon får du mer om du har hosta då också. Du kan få välling nu istället.
- But I haaaaaave a cooooough, host host.
Snart ska jag hem till lilla sjuklingen, det blir mysigt! Sen är det ju inte alls så att jag ska jobba vaken natt IGEN.
Nejnej, inte aaaaalls.
Himla skräp att jag är så snäll och uppoffrande. Puh puh.
måndag, januari 26, 2009
Låt mig presentera...
Nattjobb
Möjlig läsning för natten..
Det ringdes från mitt extrajobb förrut och det var totalkris på personalfronten. Igen. Jag är ju snäll så jag är dum och bestämde att jag skulle ta natten. Nu sitter jag i soffan och har gjort goda mackor och varm choklad och vill inte alls cykla dit om nån timme. Men ibland får man bara kämpa på! Bita ihop! Bryta ihop och gå vidare! Kan tänka mig att det blir operation hetsblogga under natten så jag inte somnar..
Så vad gör man i tio timmar på en arbetsplats, med boende som ska "vaktas" men som generellt sover genom hela natten. Då övriga nattsysslor tar ungefär en och en halv timme.
Jo.
- Fikar jättemycket. Mackor, kaffe, juice. Livsfarligt. Men smask smask.
- Är en god människa och lagar lunch till de som jobbar dagen efter.
- Kollar på natt- TV som alltid handlar om spöken samt olösta mord.
- Tar med massa vykort som man skriver till vänner och släkt.
- Njuter av att detta är enda egnatiden du får denna månaden, mamma lilla.
söndag, januari 25, 2009
Om att cykla
Jag älskar min cykel och att swuscha fram genom stan här! Här cyklar bara miljöfundamentalister och de som inte har råd med bil, sägs det. Jag tillhör ju inte gräddan av Aberdeen precis utan skulle ha råd med en bil men jag skulle aldrig ha en bil i den situation jag är i nu.
"There is not many of us" sa en man till mig utanför Boots idag. Han menade att det inte finns många av oss cyklister här. Så sant!
Men om jag inte hade min cykel hade jag missat min härliga cykeltur till jobbet idag, och här är lite bilder från den..
Min cykelväg är ett gammalt järnvägsspår och kallas "the railway line".
"There is not many of us" sa en man till mig utanför Boots idag. Han menade att det inte finns många av oss cyklister här. Så sant!
Men om jag inte hade min cykel hade jag missat min härliga cykeltur till jobbet idag, och här är lite bilder från den..
Min cykelväg är ett gammalt järnvägsspår och kallas "the railway line".
Tips och tröst!
Blev tipsad om en intressant barnochföräldraatrikel med boktips av Ewa, kolla här. Den berättar att det i snitt är så att "treåringar och föräldrar är oense om något var tredje minut. Två-fyraåringar kan få ett vredesutbrott om dagen."
Detta är en liten påminnelse till alla er som kämpar med småbarn!
Det ska vara sådär.
Om det nu är nån tröst.
Men ni är alla mina hjältar - och det är väl en tröst!
Detta är en liten påminnelse till alla er som kämpar med småbarn!
Det ska vara sådär.
Om det nu är nån tröst.
Men ni är alla mina hjältar - och det är väl en tröst!
Så stort!
Bästa bilderna från veckans medier (och från Kenya) är nog dessa och de kan fungera som en garanti för att detta inte bara handlar om amerikansk politik. Men har man inte fattat det innan så krävs nog mer än dessa bilder för att övertyga.
Jag har senaste veckan märkt att det finns många, enligt egen uppgift, "sköna radikala" människor där ute. Att vara emot amerikansk politik (speciellt efter bush-tiden) är i mina politiska rum inget konstigt. Och jag skräms över tanken på att USA är ett land där rika har råd med en trygghet (försäkringar, bra sjukvård, chans till utbildning) som inte är lika för alla. Men du är ju inte radikal utan radikalt korkad om du menar att den uppmärksamhet det amerikanska valet fått denna gång är för stort. Hade det varit ännu en vanlig snubbe som vann hade man kunnat diskutera uppmärksamheten det fått.
Men nu är det liksom inte vanlig snubbe som vann.
Det är en man som för inte så många år sen hade tvingats sitta på särskilt anvisade platser på bussen.
lördag, januari 24, 2009
Mammaliv!
Kom hem från jobbet efter ett och kunde glädjas åt att Mwaniki och Gustav hade hjälpts åt att storstäda. Därför har jag bara behövt ägna eftermiddagen och kvällen åt lite mamma-småplock. Ni vet, handla mat (med sällskap av ännu liten glad unge), sticka inom jobbet och hämta glömd sak (med sällskap av börjar bli ganska arg unge), promenera hem (med sällskap av liten skitarg unge som bara ska gå om han får en fanta (??) sen), tvätta och torka och stryka tre maskiner tvätt (med sällskap av nu ganska lugn unge), laga middag till ikväll (med sällskap av rätt arg nu igen unge), laga och frysa in annan middag till onsdag då ingen är hemma hela dagen och vi kommer hem sent (med sällskap av ilsken "detskavaraketchupigrytanRAAAAAAAAH"-arg unge), rensat ur en garderob (lovar, snart blir det kast med liten arg unge), gjort sallad till middagen och en sockerkaka (ensam, argot såg på TV), skypat med S (med sällskap av tillochfrångladtillochfrånledsen liten unge) och så bada och vällinga och natta liten jättetrött och arg unge. Puh.
Tänk om han bara kunde sitta på en och samma plats en hel halvtimme nångång. Och limma fast lite glitter eller nåt på en papperslapp. Eller klippa i pappret med en barnsäker mönstersax.
Jag kräver inte så himla mycket faktiskt.
Gode Gud låt honom inte bli sjuk
Mwaniki känner att han har en förkylning på gång och jag ber till min Gud att det inte blir nåt av det. Han är asjobbig när han är sjuk. Säger på allvar att han ska dö och pratar om hur han vill att Gustav ska minnas honom. JA, även vid förkylning och träningsvärk. Jag vet att kvinnor brukar raljera över hur män är när de är sjuka men detta känns extremt.
- Ooooh, jag känner att jag har en förkylning på gång, hoppas det inte blir värre.
- Det hoppas vi alla på, du.
- Vilket stöd, tack.
- Det är jag som behöver stöd. Så tack själv, du.
- Ooooh, jag känner att jag har en förkylning på gång, hoppas det inte blir värre.
- Det hoppas vi alla på, du.
- Vilket stöd, tack.
- Det är jag som behöver stöd. Så tack själv, du.
fredag, januari 23, 2009
Fredagstema, show and tell - Min farfar!
Fredagstema, show and tell - Min farfar!
Eftersom jag tar alla chanser jag får att hylla min farfar var det lätt att ta tid till att skriva om veckans fredagstema, show and tell, som skulle handla om just "min farfar". Jag skulle önska att jag kunde skriva en historia om en man som gör, är och älskar men sedan den 7:e september 2007 är historien om min farfar en historia om en man som gjorde, var och älskade.
Den 13e januari 1924 föddes Thorsten och under ett långt och viktigt liv var han en fantastisk brorsa, make till sin kärr..a hustru Vera, (sa sa han alltid, det lät som om han skämtsamt skulle säga kärring om henne innan han varje gång ändrade till kära hustru), pappa till tre världsfina barn, farfar/morfar till världens finaste kuinskara och gammelfarfar till tre jättefina ungar (om man nu får kalla tonåringar för ungar, annars en ursäkt till R, R och R)! Vi har alla, lite högtidligt talat, vara liv att tacka honom för och vi har också goda värderingar och ett människointresse som garanterat kommer från honom och farmor. Det har inte hoppat en enda groda över deras bord och farmors arbete med ungdomar och farfars skrivande om orginalmänniskor som alltid gick sin egen väg lärde oss att allas värde är lika och samma och exakt. Den lärdomen har jag tagit med mig ut i livet!
Den 13e januari 1924 föddes Thorsten och under ett långt och viktigt liv var han en fantastisk brorsa, make till sin kärr..a hustru Vera, (sa sa han alltid, det lät som om han skämtsamt skulle säga kärring om henne innan han varje gång ändrade till kära hustru), pappa till tre världsfina barn, farfar/morfar till världens finaste kuinskara och gammelfarfar till tre jättefina ungar (om man nu får kalla tonåringar för ungar, annars en ursäkt till R, R och R)! Vi har alla, lite högtidligt talat, vara liv att tacka honom för och vi har också goda värderingar och ett människointresse som garanterat kommer från honom och farmor. Det har inte hoppat en enda groda över deras bord och farmors arbete med ungdomar och farfars skrivande om orginalmänniskor som alltid gick sin egen väg lärde oss att allas värde är lika och samma och exakt. Den lärdomen har jag tagit med mig ut i livet!
Just innan jag fick veta att farfar gått bort hade jag och kusin F bestämt att vi morgonen efter skulle åka till sjukhuset där han var inlagd. Han var ordentligt dålig och jag visste att jag inte skulle hinna träffa honom innan han dog. Så istället för att vara där när han dog, var jag ofta med honom när han levde, vilket känns minst lika viktigt. Avskedet blev istället ett han (kanske?) inte kunde höra. Men det blev ett fint och starkt minne. Mwaniki sa efteråt att han aldrig sett människor sörja så intensivt som han såg att vi barn och barnbarn sörjde honom.
Blir alldeles tårögd av att skriva om honom och det är svårt att skriva en hyllning stor nog! Men jag avslutar med att skicka tonvis och kärlek dit jag vet att min farfar är, i den finaste av himlar med de finaste av människor! Där ska vi ses en dag men som farfar vet och ofta sa, så ska jag bara rädda världen litegrann först.
Blir alldeles tårögd av att skriva om honom och det är svårt att skriva en hyllning stor nog! Men jag avslutar med att skicka tonvis och kärlek dit jag vet att min farfar är, i den finaste av himlar med de finaste av människor! Där ska vi ses en dag men som farfar vet och ofta sa, så ska jag bara rädda världen litegrann först.
Svenskvinst i UK!
Alla mammor!!!
Får fullkomlig panik av artikeln om de dödade dagisbarnen I Belgien. Speciellt med tanke på att jag inte sett ett enda låst dagis i Sverige. Här kommer du inte in på Gustavs dagis avdelningar om du inte blir personligt insläppt av personalen efter att du ringt på en ringklocka. Jag får alltså heller inte släppa in någon, även om jag vet att den personen är mamma till Finley, Rosie eller Rhys.
Jag vet att jag har bloggat om detta förrut men snälla ni vänner med barn på svenska dagis, se till att få ett lås på dörrarna!! På måndag morgon!
Jag vet att jag har bloggat om detta förrut men snälla ni vänner med barn på svenska dagis, se till att få ett lås på dörrarna!! På måndag morgon!
Kyrkis och Monsoon
Idag har vi lekt järnet på kyrkans barntimme här i stadsdelen och det är alltid jättemysigt! Jag ska strax och jobba men återkommer under kvällen med fredagstema för jag tänker inte missa möjligheten att få skriva om min fantastiska farfar!
Om nån annan än jag ÄLSKAR Gustavs stickade slipover så kan jag tipsa om Monsoons hemsida, världens finaste saker! Finns även jättefina saker till vuxna.
GLAD FREDAG!
Kram!
torsdag, januari 22, 2009
Aberdeen idag!
Vi tog en liten lunch på BK idag, det ni. Gustav var såklart pigg och glad och ropade till varje man med samma hudfärg som sin pappa att "that's another one pappa". Alla roade så det gick väl..
Var på lekgruppen på en skola i närheten också. Gustav leker här med bästis M och de tittar glatt mot Ms mamma här.. Vilka kompisar dom är!
Och här är lite bilder från en vanlig dag i stan! Mössor existerar bara på oss utlänningar, skottarna är extremt tåliga vad det verkar.
En basker, var tvungen att fota!
På denna kyrkogård finns massor av bänkar och gravar som är poppis ställen att luncha på. Jag tyckte det kändes jättekonstigt i början men det är väldigt fint där!
Ajajaj, ett får i hans hår!
Shopping i Aberdeen - en guide
Eftersom ju Aberdeen är väldigt vackert på våren så ska jag nu locka hit er med både löfte om sol och bra shopping. Det senare ska jag nu ge mer eller mindre seriösa exempel på. Okej?
Bästa fikan finns på cafe Costa! Idag var jag där medans Gustav sov sött i sin vagn och det blev en Frescato - summer berries. "Som en slush puppy only better" sa tjejen i kassan. Och hon hade rätt! Och då ääälskar jag även Slush Puppys.
Bästa fikan finns på cafe Costa! Idag var jag där medans Gustav sov sött i sin vagn och det blev en Frescato - summer berries. "Som en slush puppy only better" sa tjejen i kassan. Och hon hade rätt! Och då ääälskar jag även Slush Puppys.
Sötaste regnkappan någonsin skådad finns på GAP. Till flickor upp till två år.
Funderat på att knäcka lite extra som tandis? På Poundland finns detta lilla kit, för JAA, 1 PUND (12 kronor). "Yes, everything is 1 pound", just som reklamen säger!
Hur fel det kan bli...
Min senior (min närmsta chef) på jobbet kom till mitt skrivbord igår på jobbet och hade en lite besvärad uppsyn. Vad har nu hänt, tänkte jag.. Det är nämligen inte ovanligt att våra klienter sätter oss i lite klister genom att säga att vi tex lovat höja deras metadondoser eller att vi sagt att en femåring kan vara ensam hemma över natten. Men nej, det var nåt annat.
- Stämmer verkligen detta, säger hon, och pekar på min rapport från en leksession med en familj där jag skrivit att mamman "was playing with her self in one corner of the room".
-Javisst, säger jag, men det kan vi träna på så det är ingen stor grej. Hon kommer snart känna sig trygg med lekandet och leka mer med barnen.
- Ååååh, du menar att hon lekte "by herself, right".
- Ja? Jaaahaaa. Och herregud! Ja hon lekte BY herself, inte WITH herself.
Dessa språkförbistringar. Där kunde jag satt den stackars mamman i klistret!
- Stämmer verkligen detta, säger hon, och pekar på min rapport från en leksession med en familj där jag skrivit att mamman "was playing with her self in one corner of the room".
-Javisst, säger jag, men det kan vi träna på så det är ingen stor grej. Hon kommer snart känna sig trygg med lekandet och leka mer med barnen.
- Ååååh, du menar att hon lekte "by herself, right".
- Ja? Jaaahaaa. Och herregud! Ja hon lekte BY herself, inte WITH herself.
Dessa språkförbistringar. Där kunde jag satt den stackars mamman i klistret!
onsdag, januari 21, 2009
Obama, Obama!
Vilken dag det var igår! Jag satt på jobbet och grät och i Bigbrotherhuset på brittisk TV störtgrät Coolio. Vilket tal, vilken stämning och vilka underbara, nervösa och exalterade små felsägningar vi bjöds på! Historiska stunder!
Jag minns var jag var, minns mitt sällskap och alla känslor av stolthet över att JA, det skedde! Och jag fick vara med om allt detta!
Jag har älskat att läsa alla blogginlägg hos vänner och bloggkompisar idag! Vi är så många som glädjs!
Historiska blir ju också alla dumskallar som inte kan sätta sina känslor för USA och amerikansk politik åt sidan när en svart man för första gången blir president. När en svart man får ett uppdrag som aldrig någonsin förrut varit möjligt för honom. Ni är i mina ögon både ynkliga och oerhört respektlösa mot alla de män och kvinnor som varje dag kämpar i motvind för att de inte är eller ser ut som den starka majoriteten eller som den typiska maktinnehavaren. Det handlar inte om era känslor, utan om deras. Tough luck. Det handlar också om solidaritet och rättvisa! Och ni spottar alla dessa människor i ansiktet.
Jag minns var jag var, minns mitt sällskap och alla känslor av stolthet över att JA, det skedde! Och jag fick vara med om allt detta!
Jag har älskat att läsa alla blogginlägg hos vänner och bloggkompisar idag! Vi är så många som glädjs!
Historiska blir ju också alla dumskallar som inte kan sätta sina känslor för USA och amerikansk politik åt sidan när en svart man för första gången blir president. När en svart man får ett uppdrag som aldrig någonsin förrut varit möjligt för honom. Ni är i mina ögon både ynkliga och oerhört respektlösa mot alla de män och kvinnor som varje dag kämpar i motvind för att de inte är eller ser ut som den starka majoriteten eller som den typiska maktinnehavaren. Det handlar inte om era känslor, utan om deras. Tough luck. Det handlar också om solidaritet och rättvisa! Och ni spottar alla dessa människor i ansiktet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)